tisdag 25 januari 2011

Seminariediskussion 2011-01-20

Under seminariet diskuterade vi följande frågor utifrån Thulins (2006) artikel:
Vad innebär begreppet lärande?
Vi reflekterade över begreppet och kom fram till att lärande är en process som leder till att man växer som människa. Vidare var vi överens om att det är viktigt att inse vad lärandets objekt (innehåll) och lärandets akt (metod) har för betydelse för att lärande skall kunna ske.
Genom att koppla och relatera till tidigare erfarenheter kan en lärandeprocess ske.
Vi är även överens om att i relationer mellan individer möjliggörs lärande och erfarenhetsutbyte mellan parterna.
Vi diskuterade också ramfaktorer, exempelvis vad miljön och andra aktörer har för inverkan på vilket lärande som tillåts i verksamheterna.

Vad ingår i lärares kompetens när det gäller undervisning inom naturvetenskapliga och tekniska områden?
Att pedagogerna är lyhörda, att de utgår från barnens erfarenhetsnivå.
Att de är kunniga inom ämnet samt medvetna om förskolans uppdrag när det gäller naturvetenskap.
Att kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter där lärande inom naturvetenskapliga fenomen framkommer samt att det finns ett syfte med det barnen förväntas lära sig.
Pedagogerna bör kunna se vardagliga situationer utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Det vi då diskuterade var att eftersom barnen fokuserar på "här-och- nu" är det viktigt för pedagogerna att de tar tillvara på tillfällen som ges i vardagliga situationer, för att tala om exempelvis naturvetenskap eller teknik.

Definiera problematiserande frågor för att om möjligt kunna utvidga frågan/barnens problemfunderingar.
Problematiserande frågor är frågor där man låter barnen reflektera kring det man diskuterar och tar reda på deras synpunkter, samtidigt som diskussionen utmanar deras kreativitet.
Problematiserande frågor är till för att utveckla tankar kring ett fenomen utan leda barnen till ett förutbestämmt "rätt" svar. Exempelvis istället för att fråga "Vem tror ni bor i stubben?" fråga "Vad tror ni finns i stubben?".

Har ni mött barn/vuxna som använder ett antropomorfistiskt sätt att uttrycka sig?
Ja.
Fördelar/nackdelar?
Antropomorfistiskt = att delge saker och ting mänskligt värde och mänskliga egenskaper.

Fördelar: Att barn utgår från sin egen erfarenhetsvärld och det blir lättare för dem att förstå olika fenomen när de tilldelas liknande egenskaper som barnen själva besitter. Genom att barnen tilldelar fenomen och ting mänskliga egenskaper utmanas och utvecklas deras kreativitet.

Nackdelar: Barn kan få svårt att skilja mellan verklighet och fantasi. Det naturvetenskapliga innehållet och budskapet kan försvinna när fokus läggs mer på att delge fenomen och ting mänskliga egenskaper. Man lär inte om naturen när man pratar om exempelvis nyckelpigan som går till förskolan och leker med spindlar. (Eftersom det i verkliga livet är så att spindlar och nyckelpigor är naturliga fiender samt att förskolor för nyckelpigor förmodligen inte existerar).

Någonting som kom upp under denna diskussion var att det ibland verkar vara lättare för människan att sympatisera mer med djur än med människor. Vad detta kan bero på kanske kan vara just det, att det antropomorfistiska synsättet som delges oss som barn följer oss in i vuxenlivet.

Övrig diskussion:
Hur skall man arbeta med läroplanen för att möjliggöra ett lärande inom naturvetenskap och teknik i förskolan?
Att man underbygger med hjälp av läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998) men inte utgå från den. Alltså att pedagoger inte ska "stirra sig blinda" på vilka mål de skall få med i sin aktivitet utan istället fokuserar innehållet efter barnens intressen och tidigare erfarenheter.

Hur ska pedagogen svara barnen på deras frågor kring naturvetenskap och teknik?
Pedagogen måste först och främst vilja lyssna på barnens frågor och ta tillvara på dem. I fall förskolläraren inte kan svara barnen på frågan direkt så skulle denne erkänna det för barnen och tala om att de kan prata om det senare när information tagits fram. Och det är viktigt att pedagogen verkligen följer upp frågan, inte bara säger så.
En annan möjlighet att arbeta med frågor är att vända frågor tillbaka till barnet ex. "Vad tror du?"

Ska vi använda oss av naturvetenskapliga termer i förskolan?
Ja, om de används för att väcka nyfikenhet för naturvetenskapen, eller ifall barnen själva visar intresse för det. Man ska alltid utgå från barnens intresse.

Problematiserande frågor - bra eller dåligt?
Det är komplext, i artikeln (Thulin, 2006) vi läste verkade det som att lärarens problematiserande frågor gav korta svar från barnen. Vi diskuterade att det finns en risk för att problematiserande frågor kan bli ledande och ges ett förutbestämmt svar om frågorna ställs på ett felaktigt sätt.
_______________________________________________________________
Referenser:
Thulin,S. (2006). /Vad händer med lärandets objekt?/ Växjö: Växjö University Press.

Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö 98: Läroplanen för förskolan.