Funderingar kring aktivitet

Jag har kikat runt lite efter experiment och tips och idéer för aktiviteter som går att göra med känseln i fokus. Hittade bland annat en rolig grej (se länken) som gick ut på att känna igen och kunna para ihop de som känns lika. Denna leken skulle kunna kombineras med lekar som känselpåsar och/eller "vad har jag i handen" där barnen ska beskriva ad de har i handen utan att säga vad det är.
http://forskoleburken.blogspot.com/2010/05/sensoriska-ballonger.html

Någon mer än jag som känner att det svåraste är att komma på något som inte bara kan vara roligt för barnen utan som också kan vara meningsfullt och greppbart för dem?

/ Maria

Handledning 1

Efter handledning 1 bestämde vi tillsammans i gruppen att vi skulle fokusera på ett av sinnena. Vi valde därmed känsel eftersom vissa i gruppen redan arbetade med känseln på något sätt i verksamheten och att barnen har visat intresse för känseln.Vi diskuterade hur vi kunde koppla ihop känsel med energi, materia, liv och teknik.

Materia- hur huden fungerar rent allmänt, varmt och kallt
Liv- skador och identitet
Teknik- massage
Energi- rörelser

Till nästa handledningstillfälle har vi som uppgift att läsa på mer om känseln och bli kunniga i området. Vi ska även formulera frågor till en biolog.



                                                                                                          ///////Johanna Östman

Sinnen

Vi har valt att arbeta med sinnen.
Övergripande kunskap för hur sinnena fungerar kan vara bra att försöka ta till sig för att kunna tillmötesgå barnens funderingar och frågeställningar kring hur sinnena verkar. I övrigt så har vi inte bestämt hur vi skall lägga upp arbetet än, (om vi skall rikta in oss på ett av sinnena, om var och en skall välja ett sinne var eller om vi alla skall arbeta med alla sinnena) tipps vore uppskattat =)

Seminariediskussion 2011-02-10

Fleer, M. (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs.

1. Teoretiskt perspektiv:

Det teoretiska perspektivet Fleer har som utgångspunkt i sin studie är det sociokulturella. Styrkan med detta perspektiv är att barnen får utforska naturvetenskapliga fenomen tillsammans på ett lekfullt sätt samt att man utgår från barnens vardagliga erfarenheter. Enligt den proximala utvecklingszonen, som Vygotskji talar om, lär man sig mer om man har mer kunniga personer i sin omgivning, förskollärarna kan i samspel med barnen (och även barnen emellan) hjälpa barnen att vidare utvecklas.

Fleer skulle även kunna använt sig av variationsteorin i sin studie då barnen hade fått undersöka/utforska naturvetenskapliga fenomen ur många olika perspektiv.

Även Deweys tankar om "learning by doing" skulle kunna användas, alltså att barnen lär sig när de får utforska.

2. Förståelse för relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp

Vardagsförståelsen lägger grunden för förståelsen av vetenskapliga begrepp. Genom att koppla vetenskapliga begrepp till barnens vardag så utvecklas barnens tänkande och det hjälper barnen att applicera begreppen även i andra situationer. Om barnen fattar begreppet isolering kan de applicera det på olika situationer inte bara att man blir varm när man sätter på sig en tröja.

3. Vad kan vi lära oss av Fleer utifrån vår ex. uppgift.

Vi måste ge barnen tid och utrymme att utforska själva och vi måste finnas med som stöttepelare och medskapare i aktiviteten. Vi får hjälpa barnen att sätta ord på det som händer på ett vetenskapligt sätt. Vi ska inte styra barnen åt ett "rätt" håll utan låta dem få försöka/utforska och se vad som händer och fundera kring varför.

4. Hur kan vi förstå resultatet?

I Fleers första experiment förstod vi det som att barnen var mer koncentrerade, fick utforska själva men lärde sig inte så mycket, däremot tyckte barnen det var lustfyllt. I det andra experimentet då läraren var mer aktiv var barnen inte så koncentrerade men lärde sig desto mer. Resultatet visar att det är viktigt att utgå från barnen vardag och använda för barnen, meningsfulla material där de kan vara kreativa och utforska.

5. På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet?

Se över materialet på förskolan, att det är spännande, och uppmuntrar till kreativitet och fantasi. Att man tillåter barnen att utforska och prova sig fram och som förskollärare ha en tillåtande attityd i vilket material de får använda. Man bör även ge barnen tid och möjlighet till detta samt kunna vara flexibel. Med det menar vi att inte de vardagliga rutinerna ska styra alltför mycket ex. att man måste gå ut en viss tid om barnen håller på att utforska något.

Seminariediskussion 2011-02-03

Helldén, G. fl. (2010) Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber

Vad behöver vi för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapen?

•  Vi behöver ha ämneskunskap.  
• Ge barnen tid för att undersöka.
• Skapa möjligheter och förutsättningar för att ett upptäckande av naturvetenskap skall kunna ske.
• Uppmuntra och låta barnen testa. (Vi diskuterade varför det ofta är så strikta regler och så mycket barnen inte får göra/prova på: ex. åka pulka, cykla osv.)  
• Visa intresse för barnens frågeställningar samt ta tillvara på dem och gör undersökningar utifrån dem. För att få reda på barnens frågeställningar krävs att man är närvarande och är med barnen så att vi kan upptäcka vad de är intresserade av.
• Att använda sig av naturvetenskapliga begrepp när vi talar med barnen (och förklara vad man menar med begreppen) kan bidra till att göra dem nyfikna på det vi talar om.

Var kan barnen komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?

Överallt. Allt runt omkring oss går att koppla till naturvetenskap på ett eller annat sätt. 

Det gäller att som förskollärare sätta ord på begreppen och veta när man ska benämna saker och ting. Detta påpekar även Helldén som belyser vikten av att sätta ord på begrepp. Han tar bland annat upp att benämna olika djur vid namn inte bara säga Vovve, utan istället säga hund. Ett annat exempel är att säga björk/tall/ek istället för att nöja oss med att benämna dem alla för samlingsnamnen träd. 

Vilka naturvetenskapliga begrepp behöver vi fördjupa oss i?

Vi känner att vi inte har så stor kunskap om naturvetenskap över lag, eller så är man bara rädd för att "säga fel" eftersom vi tänker att det ofta finns ett "rätt svar" inom naturvetenskapen angående hur något fungerar. Detta kan resultera i att vi blir osäkra på vår egen kunskap när barnen frågar om något naturvetenskapligt fenomen. 

Under dagens diskussion kom vi i gruppen fram till att vi behöver en bred kunskapsbas för att kunna "starta igång" ett intresse hos barnen. (Ta reda på barnens frågor och funderingar kring det som man samtalar kring för att sedan kunna fördjupa sig inom det. Att man tillsammans med barnen tar reda på information och förklaringar kring deras frågeställningar.)

Jämförelse mellan metaforer och modelltänkande och det antropomorfistiska sättet att utrycka sig.

Metafor: att man använder sig av begreppet tandtroll istället för att använda det naturvetenskapliga begreppet kariesbakterie.

Antropomorfistisk:  att man tilldelar djur och ting mänskliga egenskaper ex. tilldelar tänder  mänskliga egenskaper.

Användandet av metaforer ställer höga krav på lärarens kompetens (Helldén, 2010).

Barn är vana vid att djur mm har egenskaper efter böcker och filmer men de förstår att de inte kan ex. prata/laga mat/borsta tänderna i verkligheten.

Att använda modeller kan försvåra det fortsatta lärandet då barnen inte blir bekanta med de "riktiga" naturvetenskapliga orden.

Genom att tilldela de naturvetenskapliga fenomenen mänskliga egenskaper eller byta ut de vetenskapliga begreppen med någonting mer lättförståeligt kan bidra till att barnen lättare kan ta till sig och intressera sig för naturvetenskapen (eftersom det ger barnen en personlig relation till begreppet) (Helldén, 2010).

Hur kan man lättare få naturvetenskapen i verksamheten?

Sätta av bestämd tid för att komma igång.

Skapa intresse hos barnen.

Måste finnas minst en person i arbetslaget som är motiverad till att arbeta med det.

Om man får höra begrepp tidigt kan det då göra att det blir roligare senare? Vi diskuterade det och kom fram till att det underlättar senare i skolan att höra begreppen tidigt för att kunna koppla detta till tidigare upplevelser.

Vi diskuterade skogens betydelse för motoriken och koncentrationen, detta är någonting som Helldén nämner i boken.

Helldén beskriver att barns besök i skogen har minskat med 50 % under de senaste tjugo åren. Varför har det blivit så?

Vi tror det kan bero på den utökade användningen av tv, dator osv. Vuxnas förhållningssätt påverkar också, då barnen inte kan gå till skogen utan sällskap av en vuxen. Bristen på kunskap av natur och skog kan påverka.

Hur djupt ska man utforska om något fenomen som barnen tar upp?

Så länge de är intresserade, då kan man avvika från det tänkta temat.

Vi diskuterade varför naturvetenskap har blivit så populärt och varför det är i fokus?

Vi kom fram till att den samhällssituation vi befinner oss i idag förmodligen spelar en avgörande roll för att naturvetenskap är i fokus. Med ökad miljömedvetenhet ökar även förståelsen för att det är viktigt att samhällsmedborgare gör aktiva val för att en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv skall vara möjlig. 

Slutligen diskuterade vi vikten av att utgå från barnens erfarenheter och kunskapsbas. Att få syn på vad för individer barngruppen innehåller, vilka erfarenhetsutbyten som kan tänkas ske osv. Ex. barn som går i en förskola på landet har förmodligen skilda erfarenheter från de barn som går i förskolor inne i staden. Vilka barn skall lära sig vad? Barnen i staden kanske behöver tala mer om naturen medan barnen på landet kanske skall samtala mer om teknik?