torsdag 31 mars 2011

Seminariediskussion 2011-03-31

Etik
Under dagens seminarium diskuterade vi olika etiska dilemman som kan uppstå ute i förskolans verksamhet.
  •  Barn som visar upp mosad insekt, hur förhåller man sig till det? Vi diskuterade att man förmodligen reagerar på olika sätt om man till exempel ser barnet döda insekten än om barnet kommer fram och visar den döda insekten. Diskussionen fortgick med att vi reflekterade över hur vi skulle reagera i sådana situationer. 
    • Om vi ser barn försöka döda, eller har dödat en insekt, kom vi fram till att vi reagerar moraliskt och att vi även handlar i relation till normer (värna om djur och natur). Att man försöker avstyra barnet från att döda insekten och prata med denne om liv och vikten av att värna om det levande.
    • I situationer där man inte sett barnet döda insekten tror vi att man ofta reflekterar etiskt med barnen. Dvs. Vi diskuterar och tar ställning till vad som är goda värden och "det rätta sättet" att handla.
I diskussioner när det gäller liv/död växter och djur talar man ofta med barnen på ett antropomorfistiskt sätt ( =att delge djur/ting mänskliga egenskaper).

Vi pratade även om att det är viktigt att försöka att inte ge barnen dåligt samvete för någonting de gjort, vilket kanske kan vara svårt när det gäller liv/död?
_______________________________________
  • Matsituationer. Är det viktigt att barnen äter upp maten på tallriken? Vi har upplevt att detta är en fråga som hanteras väldigt olika ute i verksamheterna. Reglerna som sätts upp är olika för varje enskild individ och det kan vara väldigt otydlig vad som gäller och varför vissa regler sätts. Vi diskuterade bland annat om det är rimligt att ett barn som inte gillar fisk måste smaka på fisk varje gång det bjuds?
    • Att smaka på maten tyckte vi i basgruppen ändå att barnen borde göra för att kunna skapa sig en uppfattning kring vad de tycker om, men att de ska behöva smaka på någonting som man vet att de inte tycker om varje gång det bjuds känner vi är onödigt och hjälper knappast barnet, snarare tvärt om.
    • Att erbjuda barn en smörgås istället för maten de inte tycker om, är det fel? Vi tycker inte det, huvudsaken är att de blir mätta. 
    • Varför ska barn tvingas äta upp allt på tallriken?
_________________________________________

  • Utflykter - Matsäck. Här kan det också uppstå etiska dillemman, vad har de andra barnen med sig för fika? Vissa har kakor eller godis med sig medan andra har smörgås eller frukt, andra kanske inte har med sig någon matsäck alls. Hur känner sig de barn som inte har med sig någonting alls? Hur känner sig de barn som har med sig smörgås eller frukt? De som har med sig kakor eller godis?
    Hur mycket sötsaker skall tillsättas i barnens vardag? osv.
_________________________________________
  • Kläder efter väder. Hur skall man gå tillväga med de barn som inte har kläder anpassade till vädret? Vi diskuterade möjligheten/avsaknaden av lånekläder ute i verksamheterna. Varför finns inte lånekläder att tillgå på vissa ställen? Ser vi alltid till barnens bästa eller vad är det som styr i vissa val?
__________________________________________
  • Ensam ute på gården. Vi diskuterade situationer där man är ensam med barngrupp ute på gården. Om det skulle vara så att ett av barnen blir kissnödigt, börjar blöda eller någonting annat och pedagogen behöver ta med sig barnet in, hur löser man situationen då? Ska de övriga barnen vara utan tillsyn? Det kan hända mycket under kort tid och det är absolut inte optimalt, men man kan lika lite låta det enskilda barnet kissa på sig eller gå med ett otvättat sår.
__________________________________________
  • Olika kulturer. Hur förhåller vi oss till olika kulturers normer och värden?

Basgrupp 6
Under dagens seminarium deltog:
Johanna Östman, Kätlin Vesiaid, Malin Lindh och Jenny Simonsson

söndag 20 mars 2011

Inför handledningen den 24/3-2011


Vi har hittills skrivit om hur huden fungerar (materia) och detta är det vi inriktat oss mest på och som känts mest väsentligt för oss att fokusera på i våra genomförda aktiviteter. De genomförda aktiviteterna kommer vi redogöra för löpande här på bloggen.

Det vi undrar över inför kommande handledning är hur vi kan fortsätta tänka kring känseln utifrån liv, teknik och energi? 
Liv: tidigare har vi skrivit om att känseln hjälper oss att upptäcka faror. Behöver vi utveckla ytterligare kring liv?
Teknik: om man säger att massage och motorik är teknik, kan man då säga att ramsor som ”Bulleri bulleri bock…” kan kopplas till teknik?
Energi: hur behåller huden värme?

fredag 11 mars 2011

Handledning 3 - Fysik

Vi har nu haft handledning 3 med inriktning fysik. Vi hade många frågor gällande vad fysik är i sammanhang till vårt val av känseln som ämne. Dock fick vi som bemötande att "Det kan jag inget om". Så ingen av våra frågor blev besvarade.
Vi känner nu att det hade varit enklare att redan från början ha varit inställda på att vi på egen hand skulle ha funnit kopplingarna mellan vårt ämne och fysik. Då ha vi dessutom inte behövt dra ut på tiden för att invänta det tredje handledningstillfället innan vi kan genomföra våra aktiviteter.

söndag 6 mars 2011

Frågor till Handledning 3

Efter att tillsammans gått igenom fakta om huden och känseln funderar vi på dessa utifrån ett fysiskt perspektiv. Biologin kring huden och känseln kändes mer självklar än fysiken men vi funderade bland annat kring:

Hur vi kan koppla fysik till känsel och huden?

Hur snabbt kan vi känna?

Hur kan människors olika "smärttrösklar" förklaras?

Dessa frågor tar vi med oss till kommande handledning.

onsdag 2 mars 2011

Handledning 2 - biologi

Vi kan inte påstå att denna handledning gav oss det vi hade önskat. Tyvärr genomfördes handledningen med två fulla basgrupper samtidigt och vi hade inte samma tema område alls. Den andra gruppen hade riktat in sig på tema vatten och vår grupp har som bekant valt området kroppens sinne – känseln. Handledaren gav oss tyvärr inte så mycket information om känselns funktion, däremot kan vi nu mer om vatten. Det var tråkigt att denne inte var mer förberedd inom vårt område, han hade inte läst igenom våra frågor innan handledningen. Han sa att han hade fått många frågor och därför inte läst igenom dom, vad är då meningen med att vi ska skriva frågor och skicka in dom i god tid innan handledningen? Trots detta tänker vi nu utforma frågor till nästkommande handledningstillfälle som skall genomföras med en fysiker.

Vår kunskap kring känselsinnet

Tack vare hudens känselkroppar kan vi uppfatta smärta, kyla, värme, tryck och beröring (känselintryck). Huden är kroppens största organ.

Hudens uppbyggnad
Huden består av flera lager av olika typer av vävnader. Huden kan delas in i överhud, läderhud och underhud.
·         Överhud
Överhuden är den yttersta och synliga delen av huden. Tjockleken varierar men man har som mest överhud på områden som slits mycket, tex hand och fotsulor. Överhuden sitter fast i läderhuden genom ett så kallat basalmembran. I överhuden finns hudens pigment som skyddar oss mot uv-strålning.
·         Läderhuden
Består av bindväv och är både stark och elastisk. Det finns gott om blodkärl i läderhuden som därmed kan tillföra syre och näringsämnen samt föra bort restprodukter. I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar (receptorer) som reagerar på olika känselintryck (beröring, tryck etc.). I läderhuden finns också fria nervändar som reagerar på smärta och de olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan.
·         Underhuden
Består av bindväv och många fettceller. Fettvävnaden är värmeisolerande och stötdämpande och den fungerar även som en viktig fettreserv.

Hudens uppgift
·         Den ger skydd mot bakterier, virus, främmande ämnen och nötning
·         Hjälper oss att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå
·         Förhindrar att man förlorar för mycket vätska
·         Utsöndrar vatten och salter genom svettning
·         Lagrar vätska och fett
·         Skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen
·         Bildar D vitamin med solens hjälp som behövs för att kroppen ska ta upp kalcium till skelettet
·         Fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna kyla, värme, smärta, tryck och beröring
·         Signalerar till omgivningen när man rodnar eller blir generad.

Känseln
Känselcentrum sitter i hjärnan. När känselkropparna i huden registrerar något av de olika känselintrycken skickas impulser genom nervbanan till hjärnans känselcentrum. Det är först när informationen når känselcentrum som man registrerar upplevelsen.
Varje känselkropp tar bara emot information om en slags känselupplevelse, till exempel kyla. Känselkropparna är inte jämt fördelade över kroppen, man har exempelvis fler känselkroppar på fingertoppar och läppar än på ryggen där de sitter väldigt glest. Att vi har fler känselkroppar på fingrar och läppar beror på att det är de ställena som vi använder oss mest av för att exempelvis upptäcka möjliga faror.
Intressanta fakta från 118 100.se är att det på en fingertopp sitter ungefär 20 känselkroppar på en kvadratmillimeter. Fingertoppen är ca. en kvadratcentimeter vilket innebär att det finns ungefär 2000 känselreceptorer på en fingertopp.



Källor:
Sonesson, B. & Sonesson, G. (2001) Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber