Seminariediskussion 2011-02-10

Fleer, M. (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs.

1. Teoretiskt perspektiv:

Det teoretiska perspektivet Fleer har som utgångspunkt i sin studie är det sociokulturella. Styrkan med detta perspektiv är att barnen får utforska naturvetenskapliga fenomen tillsammans på ett lekfullt sätt samt att man utgår från barnens vardagliga erfarenheter. Enligt den proximala utvecklingszonen, som Vygotskji talar om, lär man sig mer om man har mer kunniga personer i sin omgivning, förskollärarna kan i samspel med barnen (och även barnen emellan) hjälpa barnen att vidare utvecklas.

Fleer skulle även kunna använt sig av variationsteorin i sin studie då barnen hade fått undersöka/utforska naturvetenskapliga fenomen ur många olika perspektiv.

Även Deweys tankar om "learning by doing" skulle kunna användas, alltså att barnen lär sig när de får utforska.

2. Förståelse för relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp

Vardagsförståelsen lägger grunden för förståelsen av vetenskapliga begrepp. Genom att koppla vetenskapliga begrepp till barnens vardag så utvecklas barnens tänkande och det hjälper barnen att applicera begreppen även i andra situationer. Om barnen fattar begreppet isolering kan de applicera det på olika situationer inte bara att man blir varm när man sätter på sig en tröja.

3. Vad kan vi lära oss av Fleer utifrån vår ex. uppgift.

Vi måste ge barnen tid och utrymme att utforska själva och vi måste finnas med som stöttepelare och medskapare i aktiviteten. Vi får hjälpa barnen att sätta ord på det som händer på ett vetenskapligt sätt. Vi ska inte styra barnen åt ett "rätt" håll utan låta dem få försöka/utforska och se vad som händer och fundera kring varför.

4. Hur kan vi förstå resultatet?

I Fleers första experiment förstod vi det som att barnen var mer koncentrerade, fick utforska själva men lärde sig inte så mycket, däremot tyckte barnen det var lustfyllt. I det andra experimentet då läraren var mer aktiv var barnen inte så koncentrerade men lärde sig desto mer. Resultatet visar att det är viktigt att utgå från barnen vardag och använda för barnen, meningsfulla material där de kan vara kreativa och utforska.

5. På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet?

Se över materialet på förskolan, att det är spännande, och uppmuntrar till kreativitet och fantasi. Att man tillåter barnen att utforska och prova sig fram och som förskollärare ha en tillåtande attityd i vilket material de får använda. Man bör även ge barnen tid och möjlighet till detta samt kunna vara flexibel. Med det menar vi att inte de vardagliga rutinerna ska styra alltför mycket ex. att man måste gå ut en viss tid om barnen håller på att utforska något.