onsdag 4 maj 2011

Biotoper, Jordmån (Podsolprofil och Brunjordsprofil)


Vad är Biotoper för någonting?
Exempel på biotop är: insjö, lövskog, äng osv. en biotop är ett område där vissa djur och växter trivs. ”En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt – eller djursamhällen hör hemma”. (Wikipedia 2011-04-25).

Exempel är en fjällbäck eller en granskog. Biotopens karaktär avgörs av abiotiska och biotiska faktorer, dvs. fysikaliska och kemiska förhållanden som vindrörelser, ljus, temperatur, vatten och mineralämnestillgång samt levande organismer som kan vara föda, konkurrenter eller rovdjur. En biotop kan innefatta många habitat för olika växt- och djurarter. (Nationalencyklopedin 2011-04-25)

Abiotiska faktorer:
Innefattar både fysikaliska och kemiska faktorer.
Fysikaliska= Vind, solljus, temperatur, vattentillgång
Kemiska= pH-värde, förekomst av olika ämnen (ex. näringsämnen)

Abiotiska faktorer i en biotop är de faktorer som är ”icke levande” i ett ekosystem ex. klimatet (samt marken eller vattnet osv.)

Biotiska faktorer:
Innefattar vilka levande organismer som finns i området. Tillgång till föda, konkurrenter till föda och rovdjur är faktorer som räknas till de biotiska faktorerna.

Biotisk avser levande organismer som djur (konsumenter), växter (producenter) och bakterier (destruenter= nerbrytare).

Habitat
”Habitat är inom biologin en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva. Att det finns ett lämpligt habitat behöver inte innebära att arten finns där…” (Wikipedia 2011-04-25).


Vad är Jordmån (Jordprofil)?
Jordmån är den del av jorden som förändras över tid. Jordmånens utveckling påverkas av mineralsammansättningen hos jordarterna, klimatet, växtligheten och de djur samt övriga organismer som lever i jorden och på markytan.
Det finns flera olika jordmånstyper:
Histosol
Podsol
Brunjord
Svartjord
Lateritjord
Torvjord

Genom att gräva en grop kan man se jordens förändringar i olika skikt, dessa skikt kallas horisonter. Det översta skiktet är det vi ser utan att behöva gräva, där vi ser exempelvis gräs och växter växa. Den översta horisonten kallas förna.
De olika skikten (horisonterna):
Förna
Humus
Mull
Mår
Torv
Matjord
Blekjord
Rostjord
Mineraljord
Alv


Vad menas med Podsolprofil?
Podsol är Sveriges vanligaste jordmån (täcker ca 50% av Sveriges landyta). Finns i barrskog.



Podsol består av humus, blekjord, rostjord och alv.
  • Humus- det översta lagret av jord, det består av nedbrutna(förmultnade) växt- och djurdelar i förnan.
  • Blekjord- det jordlagret strax under det förmultnande humusen. Jorden är blek och detta beror på att de organiska ämnena urlakats och kvar finns endast mineraler.
  • Rostjord- ett brunrött jordskikt. Att jorden färgats beror på att blekjordens vattenlösliga ämnen frigjorts från blekjorden och dessa ämnen transporteras sedan ner till rostjorden. Exempel på ämnen är bland annat aluminium och järn.
  • Alv- är den del markprofilen som ligger under matjorden. Mineraljord- är det understa jordskiktet och är i stort sett opåverkat av det som sker närmare markytan. Det finns inte så mycket biologiskt material eller levande organismer i mineraljorden.

Vad menas med Brunjordsprofil?
Lövträd trivs i brunjord, för att brunjord skall kunna bildas krävs det ett högt pH-värde, finkornig jordart och ganska varmt klimat. Brunjordens förna bryts snabbt ner till mull och detta är tack vare de saprofyter (nedbrytare, exempelvis daggmaskar och bakterier) som lever i jorden. Jordmånstypen brunjord är bördigare än podsoljord och därför lämpar den sig bättre för jordbruk.

 Brunjord består av humus, omblandad humus och mineraljord samt av alv.
  •  Humus- det översta lagret av jord, det består av nedbrutna(förmultnade) växt- och djurdelar i förnan.
  • Omblandad humus och mineraljord- tack vare mångfalden av saprofyter (nedbrytare) blandas den organiska humusjorden med den mindre organiska mineraljorden. 
  • Alv- är den del markprofilen som ligger under matjorden.

För bild på brunjordsprofil och podsolprofil, följ länken: http://www.energiochmiljo.se/abonnemang.asp?cat=a&type=M&chapter=16&subchapter=5&page=2


Referenser:

//Jenny Simonsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar