Naturvetenskapligt experiment: Känsel - Malin Lindh

Nedan kommer jag att presentera mitt naturvetenskapliga experiment med temat känsel som jag har gjort med en grupp bestående fem stycken tvååringar.

Syfte

Syftet med experimentet är att göra barnen medvetna om att saker i deras omvärld känns olika, mjukt, hård, vasst, lent med mera. Syftet är också att öka barnens begreppsuppfattning och att hjälpa dem med att sätta begrepp på olika material.

Mål

Lpfö 98/rev 10

·         tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att lära och leka

·         utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Planering

Efter förberedande handledningar på högskolan har vi i basgruppen bestämt oss för att arbeta med temat känsel.

Eftersom att vi är ute efter att öka barnens begreppsuppfattning har vi valt att utföra experiment som inkluderar detta.  Mitt experiment kommer att utföras i en grupp med 1,5 – 2 åringar. Jag tänkte låta barnen känna på olika material och sedan låta dem berätta hur de upplever materialen. Slutligen tänkte jag att detta skulle resultera i ”känselkort”.

De material jag har valt att använda är; tyg, läder, piprensare, flirtkulor, sandpapper samt knappar.

Genomförande

Experimentet kommer att genomföras i en mindre grupp med barn (två stycken åt gången). Jag kommer börja med att visa de olika materialen och presentera dem för barnen. Sedan kommer de att få känna på och undersöka materialen. Det handlar om barnens upplevelser och samtalet kommer vara en viktig del. Hur känns materialet? Har du känt något liknande innan?

Jag kommer att låta barnen ta den tid på sig som de behöver, jag vill inte känna att jag påverkar deras resultat genom att sätta dem under tidspress, alltså kommer jag välja att lägga mina experiment på förmiddagen när det finns som mest tid att tillgå. Vikten i att låta barnen ta sin tid på sig och att låta dem undersöka i sin egen takt är något som bland annat Elfström m.fl (2008) tar upp .

Sedan kommer jag tillsammans med barnen att tillverka ”känselkort”. Vi kommer limma de olika materialen på kartongbitar, dessa skall sedan finnas till hands för barnen för att samtala om och känna på.

Utvärdering

Utifrån mina observationer som jag gjort i samband med genomförandet av experimenten kan jag se att barnen uppskattade aktiviteten jag hade valt. Samtliga barn uppskattade att utforska de olika materialen jag presenterade. Barnen visade på olika sätt att utforska de olika materialen, några var intresserade redan från början, andra behövde lite uppmuntran och ”pushning” innan de kom igång. Någon började med att bygga och konstruera med de olika sakerna medan någon mest nöjde sig med att sitta och kolla på och hålla i föremålen.

Barnen uppskattade att få limma fast de olika sakerna på kartong. Detta blev en uppgift de gick in i med kropp och själ, några föremål exempelvis flirtkulorna visade sig vara lite knepiga att limma fast på kartongen men inget av barnen gav upp eller tappade humöret.

Jag tycker att det var spännande och intressant att följa experimentet se resultatet. Själva genomförandet av experimentet blev som jag hade planerat, även om min planering var ytterst flexibel då jag anser att man inte kan bli för låst när det gäller planering av aktiviteter med barn. Resultatet blev inte som jag hade tänkt från början, dock blev det bättre måste jag säga. Jag hade tänkt att ”känselkorten” skulle symbolisera vart och ett av de olika föremålen, alltså ett kort med sandpapper, ett med läder, ett med flirtkulor osv. Men när baren började limma blandade dem de olika materialen på korten och jag insåg att detta var ett utmärkt resultat då barnen kunde ha ”sitt” kort och jämföra de olika materialen på det kortet i stället för att ha sex olika kort att hantera.

Under aktiviteten var samtalet en viktigt grund då det är viktigt att samtala om upplevelser men också att bekräfta och hjälpa de här små barnen att sätta begrepp på nya föremål, känslor och upplevelser. Elfström m.fl (2008) betonar vikten av att låta barnen utforska saker; smaka, lyssna, lukta och känna och upptäcka skillnader och likheter för att de skall kunna skapa begrepp på saker och ting.   
Barnen har parats ihop slumpmässigt beroende på vilka som har varit närvarande. Naturligt är att alla samtalar och uttrycker sig på olika nivåer och olika sätt. Jag uppmärksammade att det pratades olika mycket och olika sätt i de olika paren, vilket är helt naturligt. Hade man haft mer tid så hade det varit spännande att utföra samma experiment men med nya parkonstellationer, då bestämda av mig sedan innan. Helldén (2010) pekar på att den språkliga interaktionen är avgörande för vad barn lär sig.

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Helldén, G. m.fl. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartementet (1998/10). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev10. Stockholm: Regeringskansliet.

Malin Lindh