Teknik i förskolan

Vad kan jag se för teknik i förskolan?

När de flesta människor tänker på teknik tror jag att de först och främst tänker på datorer, kameror, tv-apparater, bilar osv. Det är givetvis teknik men området teknik stannar inte där. Jag har utgått från att observera situationer och skriva om teknik utifrån Ginner (Ginner och Mattsson,1996) definition om teknik. Att teknik är sådant som människan skapat för att exempelvis lösa problem och/eller underlätta sin vardag.

När jag utgår från detta, att teknik är sådant som människan skapat, syns teknik överallt i barns vardag i förskolan. Exempelvis när de tvättar händerna, gräver i sandlådan, sätter på sig kläder, bygger, äter frukost etc. kommer de i kontakt med teknik som människan skapat:

• Handfatet är en teknisk uppfinning i sig men det är även en del i ett större tekniskt system. Frågor att ställa till barn kring denna teknik är t.ex. Hur tror du man bygger ett handfat? Vart kommer vattnet ifrån? Hur blir det varmt/kallt vatten? (Ginner och Mattsson, 1996).  
• När barnen gräver i sandlådan hade jag även som exempel. Det jag då tänker på är att en spade är en teknisk uppfinning. Det är ett redskap människan skapat för att underlätta för oss själva när vi skall gräva. Spadar använder många av barnen dagligen och de kommer då i kontakt med detta tekniska redskap. 
• När barnen sätter på sig sina kläder kommer de i kontakt med andra typer av teknik. Det finns olika typer av textiler som framställts för olika ändamål, vissa för att släppa igenom mycket luft så att det inte skall bli så varmt att bära kläderna. Andra textiler skapas av material som skall stå emot väta för att förhindra att vi blir blöta. Dragkedjor är en teknisk uppfinning som hjälper oss att stänga igen våra kläder. 
• När barnen bygger med lego provar de olika konstruktioner och tekniker i sitt skapande.
• När barnen äter frukost kan man passa på att fråga dem om de vet vart brödet/mjölken/smöret etc. kommer från. Ginner (Ginner och Mattsson,1996) menar att en diskussion vid frukostbordet öppnar upp möjligheterna för diskussioner som kan utmana barnens förståelse för tekniska systems samband. Att exempelvis brödet kommer från bageriet som bakar det, för att baka brödet måste bageriet köpa in råvaror. Råvarorna köps av grossister eller från jordbruk. När bönderna odlar råvaran använder de sig av många tekniska redskap för att få bästa möjliga avkastning på sina grödor. Komponenter som jag inte nämnt i systemet är bland annat transporterna mellan de olika verksamheterna (jordbruket – bageriet – förskolan). Systemet går att följa ännu mer ingående men jag väljer att avsluta konkretiseringen här.

Annan teknik barnen kommer i kontakt med på förskolan där jag genomförde min VFU är datorer samt digitalkameror. Dessa tekniska uppfinningar ges barnen ofta tillfälle att använda sig av.

Teknikens historia

När jag väljer att beskriva teknik som någonting skapat av människan för att underlätta sin vardag kan jag lättare få en förståelse för den enorma utveckling som ständigt sker inom området teknik. När vi talar om teknikhistoria nämner vi ofta enstaka produkter framställda av enstaka människor. Ingelstam (Ginner och Mattsson, 1996) skriver att det är viktigt att vi istället funderar över både tekniken, föremålen och människorna bakom dem samt deras organisationer, företag osv. för att få förståelse för en viss tekniks historia och förstå varför/hur den uppkommit. Ingelstam skriver även att det inte enbart är enskilda produkter som utvecklas utan det är tekniska system som utvecklas. Eftersom vi hela tiden försöker förbättra vår tillvaro och effektivisera tillvaron/omgivningen bidrar detta till att nya produkter framställs för att tillfredställa våra behov, detta i sin tur kräver modifiering i systemet osv. Att tala med barnen om komponenterna i ett större tekniskt system bidrar till att synliggöra tekniken och dess delar enligt Ginner (Ginner och Mattsson, 1996).

Jag har förstått, utifrån det lästa, att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med att sätta in de tekniska komponenterna i ett större tekniskt system för att utmana barnens kunskaper samt få dem intresserade och nyfikna kring tekniken. Jag har även tagit till mig teknik som någonting annat än enbart relaterat till datorer eller kamera osv. Jag kan se tekniska system överallt och min utmaning i mitt kommande yrke kommer förmodligen bli att ta tillvara på den ”vardagliga” tekniken barnen kommer i kontakt med för att sedan ”spinna” vidare på deras förkunskap och utmana dem i deras fortsatta lärande inom området teknik.

Förskolans, hemmets och samhällets påverkan på intresset för teknik

De lärandemiljöer som stödjer barns lärprocesser inom området teknik är olika beroende på individ. Men förenklat påstår jag att de miljöer i vilka barnen möter teknik finns i förskola, hem och samhälle. Vikten av att skapa nyfikenhet för tekniken är någonting Mattsson (Ginner och Mattson,1996) diskuterar. Det hon fokuserar på är visserligen att göra flickor mer intresserade av teknik men jag tänker att detta faktiskt inte enbart är en genusfråga riktad mot flickors intresse för teknikämnet, det är även en genusfråga riktad mot pojkarna. Många tar automatiskt för givet att pojkar är mer intresserade av teknik än flickor, vad sänder detta ut för signaler till de yngre barnen på förskolan? Att jag medvetandegör detta för mig själv och till min omgivning är en början, det hjälper oss att ändra vårt förhållningssätt. Istället för att acceptera denna föreställning av att pojkar och flickor är ”si och så” fokusera på individens intresse. Att se till individens intresse och inte fokusera på kön är någonting jag tror är svårt för oss om vi inte stannar upp, reflekterar och utvärderar vårat eget arbete med barnen. Det är först då jag tror man kan få syn på vad man själv har för förhållningssätt till barnen. Bedriver jag individanpassad verksamhet eller bedriver jag en verksamhet styrd av könstillhörighet?

//Jenny Simonsson 2011-04-21

_________________________________________________________________

Referenser:

Ginner, T. (1996). Teknik som skolämne. I: T. Ginner, & G. Mattsson, (red.) (1996). Teknik i Skolan. Perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur AB.

Ingelstam, L. (1996). System: Teknik och människor i samspel. I: T. Ginner, & G. Mattsson, (red.) (1996). Teknik i Skolan. Perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur AB.

Mattsson, G. (1996). Flickor och teknik. I: T. Ginner, & G. Mattsson, (red.) (1996). Teknik i Skolan. Perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur AB.